heuristik

Se även Heuristik.

Svenska

Substantiv

Böjningar av heuristik	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	heuristik	heuristiken
Genitiv	heuristiks	heuristikens

heuristik

1. lära inom logiken som avhandlar metoder för upptäckande av nya vetenskapliga resultat

   Synonymer: uppfinningslära, uppfinningskonst

   Etymologi: Av grekiska εὑρίσκω ("upptäcka").

   Besläktade ord: heuristisk

Översättningar

lära inom logiken som avhandlar metoder för upptäckande av nya vetenskapliga resultat

• engelska: heuristic ^(en)
• nederländska: heuristiek ^(nl)
• tyska: Heuristik ^(de)