kupp

Svenska

Substantiv

Böjningar av kupp	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kupp	kuppen	kupper	kupperna
Genitiv	kupps	kuppens	kuppers	kuppernas

kupp

• uttal: kupːkɵpː

1. djärv och överraskande, överrumplande handling

   Synonymer: stöt

   Homofoner: cup

   Sammansättningar: kassaskåpskupp, rififikupp, palatskupp, statskupp, kuppförsök, kuppmakare

   Fraser: på kuppen, dö på kuppen

2. (politik) kortform för statskupp

Översättningar

överrumplande handling

• bokmål: kupp n
• engelska: coup ^(en), heist ^(en)
• polska: zamach ^(pl) m
• ryska: путч ^(ru) m
• tyska: Handstreich ^(de) m

(politik) kortform för statskupp — se statskupp