planmässighet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av planmässighet  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ planmässighet planmässigheten
Genitiv planmässighets planmässighetens

planmässighet u

  1. det att vara planmässig
    Se även tesaurus: Ordning, Beslutsamhet, Syfte, Planmässighet, Beredelse, Förfarande