Hoppa till innehållet

Aucklandskarv

Från Wikipedia
Aucklandskarv
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSulfåglar
Suliformes
FamiljSkarvar
Phalacrocoracidae
SläkteLeucocarbo
ArtAucklandskarv
L. colensoi
Vetenskapligt namn
§ Leucocarbo colensoi
AuktorBuller, 1888
Synonymer
  • Phalacrocorax colensoi
  • Phalacrocorax campbelli colensoi

Aucklandskarv[2] (Leucocarbo colensoi) är en fågel i familjen skarvar inom ordningen sulfåglar.[3] Den förekommer endast i en ögrupp utanför Nya Zeeland.

Utseende och läten

[redigera | redigera wikitext]

Aucklandskarven är en mdelstor (63 cm), svartvit skarv. Den är metalliskt blåglänsande svart på huvud och ovansida, vit på undersidan. På sittande fågel syns en vit vingfläck som ett vingband. Fötterna är skära. I ansiktet saknar den olikt flera släktingar vårtor. Under spelet skäller hanen och låter höra tickande läten, medan honan spinner lågt.[1]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i Aucklandöarna utanför Nya Zeeland.[3] Vissa behandlar den som underart till campbellskarven.[4]

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Aucklandskarv placerades tidigare ofta i släktet Phalacrocorax. Efter genetiska studier[5] som visar på att Phalacrocorax består av relativt gamla utvecklingslinjer har det delats upp i flera mindre, varvid aucklandskarv med släktingar lyfts ut till släktet Leucocarbo.[3][6]

Skarvarnas släktskap

[redigera | redigera wikitext]

Skarvarnas taxonomi har varit omdiskuterad. Traditionellt har de placerats gruppen i ordningen pelikanfåglar (Pelecaniformes) men de har även placerats i ordningen storkfåglar (Ciconiiformes). Molekulära och morfologiska studier har dock visat att ordningen pelikanfåglar är parafyletisk.[7] Därför har skarvarna flyttats till den nya ordningen sulfåglar (Suliformes) tillsammans med fregattfåglar, sulor och ormhalsfåglar.[3]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Aucklandskarven häckar på marken på klipphyllor eller högst upp på branta klippor. Häckplatsen överges när skyddande växtlighet dödas av guano. Vågor har förstört aucklandskarvens bon. Fågeln lever av småfisk och havslevande ryggradslösa djur.[1]

IUCN kategoriserar arten som sårbar.[1] Den har ett mycket begränsad häckningsområde och är därför känslig för plötsliga framtida händelser. Populationsutvecklingen är okänd, men den tros vara stabil. Världspopulationen uppskattas till 3000 vuxna individer.

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar William Colenso (1811–1899), brittisk naturforskare, etnolog, filolog och missionär till Nya Zeeland 1834.[8]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2018 Leucocarbo colensoi . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018-2. Läst 1 februari 2019.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b c d] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  4. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  5. ^ Kennedy, M., and H.G. Spencer (2014), Classification of the Cormorants of the World, Mol. Phylogenet. Evol. 79, 249-257.
  6. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.11.2.
  7. ^ Mayr, Gerald (2003): The phylogenetic affinities of the Shoebill (Balaeniceps rex). Journal für Ornithologie 144(2): 157–175. HTML sammanfattning
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]