Hoppa till innehållet

University of California, Berkeley

(Omdirigerad från Berkeley-universitetet)

University of California, Berkeley
Utsikt från Memorial Glade of Sather Tower (The Campanile).
Mottolatin: Fiat Lux
Motto på svenskaVarde ljus
Grundat23 mars 1868
ÄgandeformStatligt
Donationsmedel$3,15 miljarder (juni 2011)[1]
UniversitetsrektorRobert J. Birgeneau
Studerande på grundnivå25 530 (höst 2009)[2]
Studerande på avancerad nivå10 313 (höst 2009)[2]
SäteUSA Berkeley, Kalifornien, USA
CampusTätort
6 651 tunnland (2 691 ha)[3]
TidningThe Daily Californian
Färger     Yale Blue
     California Gold
Idrott(er)27 universitetslag
NCAA Division I
California Golden Bears
MaskotOski the Bear
MedlemskapAAU
IARU
Pacific-12
University of California
WebbplatsBerkeley.edu

University of California, Berkeley (också känt som UC Berkeley, Berkeley, California eller helt enkelt Cal), är ett statligt universitet beläget i Berkeley, i Kalifornien i USA. Universitetet upptar 6 651 tunnland (2 691 ha) på östra sidan av San Francisco Bay med dess centrala campus som upptar cirka 200 tunnland (81 ha).[3] Berkeley erbjuder cirka 350 undergraduate- och graduate degree-program i en rad olika ämnen.[4]

Lärosätet etablerades 1868 som ett resultat av sammanslagningen av de privata College of California och det statliga Agricultural, Mining, and Mechanical Arts College i Oakland. Berkeley är det äldsta av de tio största campusen anslutna till University of California (UC). Berkeley har ansvar att ge både "klassisk" och "praktisk" utbildning för delstatens människor och anses allmänt vara flaggskeppsinstitution i University of California-systemet.[5][6] Berkeley handhar tre United States Department of Energy National Laboratories, nämligen Los Alamos National Laboratory, Lawrence Livermore National Laboratory och Lawrence Berkeley National Laboratory, för USA:s energidepartement.

Lärosätet är ett av världens främsta. Det rankades på 15:e plats i världen[7] i Times Higher Educations ranking av världens främsta lärosäten 2019.[8]

Berkeleys professorer, alumner och forskare har vunnit 107 Nobelpris, 9 Wolfpris, 13 Fieldsmedaljer, 23 Turingpris, 45 MacArthur Fellowships[9], 20 Oscars och 14 Pulitzerpris. Hittills är UC Berkeley och dess forskare associerade med sex grundämnen i det periodiska systemet (californium, seaborgium, berkelium, einsteinium, fermium, lawrencium) och Lawrence Berkeley National Laboratory har upptäckt 16 grundämnen totalt – mer än något annat universitetet i världen.[10] Berkeley är en av grundarna av Association of American Universities och fortsätter att ha mycket hög forskningsaktivitet med 652 400 000 dollar i forsknings- och utvecklingsutgifter under 2009.[11][12] Berkeleyfysikern Robert Oppenheimer var vetenskaplig ledare för Manhattanprojektet som utvecklade den första atombomben i världen vid Los Alamos i New Mexico under andra världskriget.

Berkeleys studentidrottare har vunnit över 100 OS-medaljer. Idrottslagen är kända som California Golden Bears (ofta förkortat "Cal Bears" eller bara "Cal") och är medlemmar av både Pacific-12 Conference och Mountain Pacific Sports Federation i NCAA. Cal-idrottare har vunnit nationella titlar i många sporter, bland annat amerikansk fotboll, simning, basket, baseball, gymnastik, softball, vattenpolo, rugby och rodd. De officiella universitetsfärgerna är Yale Blue och California Gold.

UC Berkeley grundades 1868 genom sammanslagning av det privata College of California och det allmänna Agricultural, Mining, and Mechanical Arts College. Genom insatser av personer som Benjamin Ide Wheeler och Robert Gordon Sproul hade det vid 1950-talet etablerats som ett förnämt forskningsuniversitet. Under 1960-talet var det ett av epicentrumen för medborgarrättsrörelsen i USA, även om den politiska profilen idag är mindre framträdande. Vetenskapliga utvecklingar som helt och hållet eller delvis associeras med Berkeley inkluderar: cyklotronen, antiprotonen, Calvin-cykeln och SETI@home; UC Berkeley-forskare har också upptäckt grundämnena plutonium, berkelium, lawrencium, californium och seaborgium. Universitetets prestationer utanför naturvetenskapen är också noterbara med förmågor som mottagit Pulitzerpriset och Nobelpris i litteratur och ekonomi.

Det som nu är det historiska campuset var resultatet av en internationell arkitekttävling som hölls i två steg: 1898 i Antwerpen, Belgien av miljardären William Randolph Hearsts mor, och 1899 i San Francisco med 11 finalister. Vinnare blev fransmannen Emile Benard, som samtidigt vägrade att personligen övervaka bygget och anförtrodde det åt professorn i arkitektur John Galen Howard. Han designade mer än 12 byggnader som skapade campusets ansikte innan dess expansion 1950-1960.

Huvudbyggnaderna skapades i nyklassicistisk stil: Hearst Greek Theatre, Hearst Memorial Mine Building, Doe Memorial Library, California Hall, Wheeler Hall, Old Le Conte Hall, Gilman Hall, Haviland Hall, Wellman Hall, Suther Gate och den 112,7 meter höga Suther Torn. På campus finns också verk av andra arkitekter, som Bernard Maybeck[13] (mest känd för Palace of Fine Arts i San Francisco), hans student Julia Morgan, Charles Willard Moore och Joseph Esherick.

Offentligt liv

[redigera | redigera wikitext]

Under de senaste åren har campus varit inblandad i kontroverser om den lämpliga rollen av positiv särbehandling i studentantagning och relaterade policyelement baserade på ras eller ekonomisk nackdel. Trots antagningspolicyer är studenter vid Berkeley välkvalificerade, problemet med favorisering vid antagning finns nationellt, inte bara i Berkeley.

Berkeley är känt för sin historia av studentaktivism. The Free Speech Movement (1964), en protest som började när universitetet försökte ta bort politiska broschyrer från campus,[14] och People's Park Uprising (1968), en del av en våg av internationella studentprotester som svepte genom 1960-talet, i samband med den medföljande "hippie" kultur.

  1. ^ ”About Us” (på engelska). Berkeley Endowment Management Company. Arkiverad från originalet den 7 november 2011. https://web.archive.org/web/20111107085951/http://www.berkeleyendowment.org/about.html. Läst 14 november 2011. 
  2. ^ [a b] ”Facts at a glance” (på engelska). University of California, Berkeley. http://berkeley.edu/about/fact.shtml. Läst 24 maj 2010. 
  3. ^ [a b] .”UC Financial Reports – Campus facts” (på engelska) (PDF). University of California. 29 oktober 2007. Arkiverad från originalet den 17 december 2008. https://web.archive.org/web/20081217080422/http://www.universityofcalifornia.edu/finreports/index.php?file=/06-07/pdf/campusfacts2007.pdf. Läst 30 november 2008. 
  4. ^ http://berkeley.edu/about/hist/index.shtml
  5. ^ ”History of UC Berkeley” (på engelska). University of California, Berkeley. Arkiverad från originalet den 8 februari 2011. https://www.webcitation.org/5wKp6ajI8?url=http://berkeley.edu/about/hist/index.shtml. ”Founded in the wake of the gold rush by leaders of the newly established 31st state, the University of California's flagship campus at Berkeley has become one of the preeminent universities in the world.” 
  6. ^ Berndahl, Robert (8 oktober 1998). ”The Future of Flagship Universities” (på engelska). University of California, Berkeley. Arkiverad från originalet den 7 februari 2011. https://www.webcitation.org/5wJUI60xL?url=http://cio.chance.berkeley.edu/chancellor/sp/flagship.htm. ”The issue I want to talk about tonight is the future of "flagship" universities, institutions like the University of Texas at Austin, or Texas A&M at College Station, or the University of California, Berkeley. This is not an easy topic to talk about for a number of reasons, not the least of which is the fact that those of us in "systems" of higher education are frequently actively discouraged from using the term "flagship" to refer to our campuses because it is seen as hurtful to the self-esteem of colleagues at other institutions in our systems.” 
  7. ^ Av totalt ca 20 000 lärosäten.
  8. ^ ”World University Rankings 2019”. Times Higher Education. Läst 18 mars 2019.
  9. ^ http://newscenter.berkeley.edu/2010/09/28/macarthur/
  10. ^ ”Chemical Elements Discovered at Lawrence Berkeley National Laboratory” (på engelska). Lbl.gov. 7 juni 1999. Arkiverad från originalet den 12 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130112230936/http://www.lbl.gov/Science-Articles/Archive/new-elements-here.html. Läst 21 februari 2011. 
  11. ^ ”Member Institutions and Years of Admission” (på engelska). Association of American Universities. 29 oktober 2011. http://www.aau.edu/about/article.aspx?id=5476. 
  12. ^ ”Table 31: R&D expenditures at universities and colleges, ranked by all R&D expenditures, by source of funds: FY 2009” (på engelska) (PDF). National Science Foundation. 29 oktober 2009. http://www.nsf.gov/statistics/nsf11313/pdf/tab31.pdf. 
  13. ^ McCoy, Esther (1960). Five California Architects. New York: Reinhold Publishing Corporation. sid. 6. ASIN B000I3Z52W 
  14. ^ ”Free speech movement digital archive” (på engelska). Arkiverad från originalet den 27 november 2022. https://web.archive.org/web/20221127191744/https://bancroft.berkeley.edu/FSM/. Läst 10 december 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]