Etakrynsyra
| Etakrynsyra | |
 | |
| Systematiskt namn | [2,3-diklor-4-(2-metylenebutanoyl)fenoxy]syrlig syra |
|---|---|
| Övriga namn | Edecrin |
| Kemisk formel | C13H12Cl2O4 |
| Molmassa | 303,14 g/mol |
| CAS-nummer | 58-54-8 |
| SMILES | O=C(O)COc1c(Cl)c(Cl)c(cc1)C(=O)C(=C)CC |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Etakrynsyra eller etakurinsyra, är ett loopdiuretikum (urindrivande medel) med snabbt insättande och kortvarig effekt och som ger markant ökning i utsöndringen av natrium, klorid och vatten. Det används för att behandla högt blodtryck och svullnad orsakad av sjukdomar som hjärtsvikt, leversvikt och njursvikt.
Till skillnad från de andra loopdiuretika är etakurinsyra inte en sulfonamid[1] och därmed är användning inte kontraindicerat hos patienter med sulfaallergier. Om en patient med sulfaallergier behöver ett loopdiuretikum är det mer troligt att läkaren ordinerar etakyronsyra av denna anledning.
Struktur
[redigera | redigera wikitext]Etakrynsyra är ett fenoxiättiksyraderivat, vilket innebär att det innehåller en ketongrupp och en metylengrupp.
Medicinsk användning
[redigera | redigera wikitext]Etakrynsyra är ett diuretikum som används för att behandla ödem när ett starkare medel krävs. Det finns som tabletter eller injicerad form. Tabletter används för att behandla ödem i samband med hjärtsvikt, cirros och njursjukdom, ansamling av vätska i magen i samband med cancer eller ödem, och hantering av barn på sjukhus med medfödd hjärtsjukdom eller nefrotiskt syndrom. Den injicerade formen används för att snabbt ta bort vatten från kroppen vid behov – till exempel vid akut lungödem – eller när en person inte kan ta läkemedlet i tablettform.[2]
Biverkningar
[redigera | redigera wikitext]Som ett diuretikum kan etakrynsyra orsaka frekvent urinering, men detta minskar vanligtvis efter att ha tagit läkemedlet i några veckor.
Etakrynsyra kan också orsaka låga kaliumnivåer, vilket kan yttra sig som muskelkramper eller svaghet. Det har också varit känt för att orsaka reversibel eller permanent hörselnedsättning (ototoxicitet)[3] och leverskada[4] när det ges i extremt höga doser. Vid oralt intag medför det diarré och tarmblödning kan uppstå vid högre doser.
Farmakologi
[redigera | redigera wikitext]Etakrynsyra verkar genom att hämma NKCC2 i den tjocka stigande slingan av Henle och macula densa. Förlust av kaliumjoner är mindre markant men risken för hypokloremisk alkalos är större. Dosresponskurvan för etakrynsyra är brantare än för furosemid och i allmänhet är den mindre hanterbar; dosintervallet är 50-150 mg.
Etakrynsyra och dess glutation-addukt är potenta hämmare av glutation S-transferas familjemedlemmar, som är enzymer som är involverade i xenobiotisk metabolism. Denna familj av enzymer har nyligen visat sig ha en hög grad av genetisk variation.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Etacrynic acid, 29 augusti 2022.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”The pleiotropic effects of ethacrynic acid”. American Journal of Therapeutics 16 (1): sid. 102–4. January 2009. doi:. PMID 19142157.
- ^ Merck and FDA Etacrynic acid Label. Last updated February 2005 per FDA site for NDA 016093 injected form and FDA site for NDA 016092 oral form per index here, each accessed January 16, 2016
- ^ ”The nature of the ototoxic actions of ethacrynic acid upon the mammalian endolymph system. I. Functional aspects”. Acta Oto-Laryngologica 89 (5–6): sid. 407–18. 1980. doi:. PMID 7446061.
- ^ ”Hepatocellular damage with ethacrynic acid”. British Medical Journal 3 (5558): sid. 152–3. July 1967. doi:. PMID 6028103.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Wikimedia Commons har media som rör Etakrynsyra.
