Hoppa till innehållet

James Dewar

Från Wikipedia
James Dewar
Född20 september 1842[1][2][3]
Kincardine[4], Storbritannien
Död27 mars 1923[5][1][2] (80 år)
London[6][4][7]
BegravdGolders Green Crematorium[7]
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidEdinburghs universitet
Dollar Academy
SysselsättningFysiker, kemist, uppfinnare
ArbetsgivareUniversitetet i Cambridge
Utmärkelser
Fellow of the Royal Society (1877)
Rumfordmedaljen (1894)[8]
Hodgkins-medaljen (1899)
Bakerföreläsningen (1901)
Knight Bachelor (1904)
Lavoisiers medalj (1904)
Matteuccimedaljen (1906)
Albert-medaljen (1908)[9]
Davymedaljen (1909)[10]
Copleymedaljen (1916)[11]
Franklinmedaljen (1919)
Gunning Victoria Jubilee Prize
Redigera Wikidata

Sir James Dewar FRS (20 september, 184227 mars, 1923) var en skotsk kemist och fysiker. Han är troligen mest känd för sin uppfinning av dewarflaskan eller termosen, som han använde i samband med utförlig forskning kring nedkylningen av gaser till flytande fas.

James Dewar föddes i Kincardine-on-Forth som den yngste av sex pojkar. Han förlorade sina föräldrar vid 15 års ålder. Han utbildades vid Dollar Academy och University of Edinburgh. År 1875 blev Dewar professor vid University of Cambridge och 1877 medlem av Londons Royal Institution.

År 1867 beskrev Dewar flera kemiska formler för bensen.[12] Olyckligtvis kallas en av formlerna, som inte korrekt representerar bensen och som inte framfördes av Dewar, ibland fortfarande dewarbensen.[13]

Dewar var särskilt intresserad av atom- och molekylärspektroskopi, och forskade i dessa fält över i över 25 år.

År 1891 upptäckte han en process som gjorde det möjligt att framställa flytande syre i industriella mängder. Han utvecklade en isolerande flaska, termosen, för att studera lågtemperatursfenomen hos gaser. Han använde också dewartermosar för att transportera flytande gaser som väte. År 1905 observerade han att kallt träkol kunde producera ett vakuum. Denna teknik blev väldigt användbar för atomfysiska experiment.

Tillsammans med Frederick Augustus Abel utvecklade Dewar kordit, ett rökfritt alternativ till krut.

Dewar dog i London 1923, och kremerades vid Golders Green.

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Nedslagskratern Dewarmånen och asteroiden 9420 Dewar har namngivits till hans ära.[14][15]

Utvalda skrifter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/James-Dewartopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6x34z61, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 1262, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: james-dewar, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Дьюар Джеймс”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Дьюар Джеймс”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Find a Grave, läs online, läst: 22 juni 2024.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, royalsociety.org .[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.thersa.org .[källa från Wikidata]
  10. ^ Award winners : Davy Medal (på engelska), läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  11. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  12. ^ Proceedings of the Royal Society, 1867, vol. 6, p. 82
  13. ^ Baker and Rouvray, Journal of Chemical Education, 1978, vol. 55, p. 645
  14. ^ ”Dewar on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/1515. Läst 1 maj 2022. 
  15. ^ ”Minor Planet Center 9420 Dewar” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=9420. Läst 26 mars 2021. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]