Hoppa till innehållet

Organell

Från Wikipedia
Schematisk bild av en typisk djurcell som visar subcellulära komponenter. Organeller: (1) nukleol, (2) cellkärna, (3) ribosom, (4) vesikel, (5) grovt endoplasmatiskt retikulum (ER), (6) golgiapparaten, (7) cytoskelett, (8) slätt ER, (9) mitokondrie, (10) vakuol, (11) cytoplasma, (12) lysosom, (13) centriol och (14) cellmembran.

Organell, även cellorganell, är cellens motsvarighet till organ. Organellerna är belägna innanför cellmembranet i cytosolen. Cellens cytosol inklusive dess organeller brukar benämnas cellplasman.

En eukaryot djurcell innehåller vanligtvis följande organeller:

Växtceller innehåller även:

  • Stora vätskefyllda vakuoler som ger växterna sin spänst. Vakuolen har även en funktion som lagringsutrymme åt växten samt nedbrytningsplats.
  • Kloroplaster sköter fotosyntesen genom att de innehåller klorofyll eller något annat växtpigment till exempel xantofyll.

Olika celler kan uppvisa en stor variation när det gäller antalet olika organellerna beroende på funktion; en muskelcell innehåller till exempel flera cellkärnor och en mängd mitokondrier för att kunna producera energi till muskelarbetet.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Malmquist, Jörgen; Lundh, Bengt (2016). Medicinska ord: det medicinska språket: begrepp, definitioner, termer (6., [rev. och utök.] uppl.). Lund: Studentlitteratur. sid. 294. Libris 18850792. ISBN 978-91-44-10979-4 
  • Sand, Olav; Sjaastad, Øystein V.; Haug, Egil; Bjålie, Jan G. (2007). Människokroppen: fysiologi och anatomi (2). Stockholm: Liber. sid. 48–51. ISBN 978-91-47-08435-7 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]