Liten blåklocka

	Liten blåklocka
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Asterordningen; Asterales
Familj	Klockväxter; Campanulaceae
Släkte	Blåklockssläktet; Campanula
Art	Liten blåklocka; C. rotundifolia
Vetenskapligt namn
	§ Campanula rotundifolia
Auktor	L., 1753
	; 1. Jordstam, rosett med rundblad och stjälkbas; 2. Blomställning; 3. Blomknopp i längdgenomskärning, förstoring 4 ×; 4. Blomma dito, förstoring 2 ×; 5. Ståndare i blomknopp, förstoring 5 ×; 6. Stiftet i densamma, förstoring 4 ×; 7. Stift och märke i full blomning, förstoring 4 ×; 8. Fröhus strax före sin mognad, förstoring 2 ×;

Blåklocka kan även vara slanguttryck för blåtira.

Liten blåklocka (Campanula rotundifolia) är en flerårig växt med blå blommor. En närstående art är stor blåklocka, Campanula persicifolia. Campanula rotundifolia complex är en tetraploid variant.

Svenska Botaniska Föreningen utsåg den 13 mars 2021 liten blåklocka till Sveriges nationalblomma.^[1]^[2] Detta efter en omröstning i vilken allmänheten kunde delta, och där sammanlagt cirka 81 000 röster lades.

Beskrivning

Första året blommar inte liten blåklocka, utan den bygger upp sitt näringsarbete genom det underjordiska, mångåriga grensystem, varifrån de blommande och fruktsättande skotten ska utvecklas. På dessa skott finns endast små och smala blad, eftersom deras huvuduppgift inte är näringsarbetet.

Blommar juli — september.

Kromosomtal 2n = 34, 68.

Underarter

Campanula rotundifolia ssp. rotundifolia.
Skredblåklocka, även kallad rasblåklocka, Campanula rotundifolia ssp. groenlandica (Berlin) Á.Löve & D.Löve. Den förekommer endast i fjälltrakterna.

Habitat

Blåklockor är vanliga över hela Norden. Under högsommarens sol framkommer ett rikligt blomsterliv, där olika typer av blåklockor ofta förekommer.

Utbredningskartor

Norden [6]

Nordliga gränslinjer inlagda för stor resp liten blåklocka. I Jotunheimen går liten blåklocka upp till 1 920 m ö h.

Norra Halvklotet [7]

Gränslinjer inlagda för stor resp liten blåklocka samt för underarterna Campanula rotundifolia ssp. langdorffiana A.Gray och Campanula rotundifolia ssp. Rocky Mountains.

Biotop

Torra ängsbackar, örtbackar.

Etymologi

Släktnamnat Campanula är diminutiv av latin campana, och betyder alltså liten klocka.
Artepitetet rotundifolia är latin, rotundus = rund och folium = blad; alltså rundbladig på svenska. Det syftar på de njurlika eller rundat hjärtlika bladen i de rosetter som bildas på förstärkningsskotten under växtens första år.

Landskapsblomma

Blåklockan är, tillsammans med ängsklocka, Dalarnas landskapsblomma. Debatten vilken av dem som är den "riktiga" har gått fram och tillbaka, men på 1990-talet nåddes en kompromiss om att båda kunde vara landskapsblomma. Blåklockan var dock den som först blev utsedd och dessutom den enda av dessa två som var spridd i hela landskapet i början av 1900-talet.^[3]

Nationalblomma

I en publik omröstning arrangerad av Svenska Botaniska Föreningen utsågs år 2021 liten blåklocka till Sveriges officiella nationalblomma.^[1]

Bygdemål

Namn	Trakt	Referens	Förklaring

Blåbläller	Småland	^[4]	Bläller = bjällror
Dunebjälla	Västergötland (Täg socken)	^[5]	Bjälla = bjällra
Dåmbjälla	Småland (Östbo härad)	^[6]	Bjälla = bjällra
Fingarhattar	Gotland	^[7]	= Fingerhättor d v s fingerborgar
Klockartuppur	Dalarna (Floda)	^[8]	Klockar = klockor; tuppur = toppar, d v s enbart själva blomman
Kobjälla	Småland	^[4]	Bjälla = bjällra
Salukluckur	Dalarna (Älvdalen)	^[5]	Salu = svala i dalmålet, syftande på att blomningen börjar då svalor återkommit från sitt vinterviste. Kluckur = klockor. (Jfr svalblomma och svalört)
Saluskälla	Dalarna (Mora)	^[5]	Skälla är en speciell utformning av en klocka, som vid vallning hänges kring ledarkons hals
Skälltuppor	Dalarna (Järna)	^[8]	Skäll avser här en skälla; med tuppur menas toppar, d v s enbart själva blomman
Örnaklocka	Västergötland (Täg socken)	^[5]	Örna = öronliknande

Bilder

Blåklocka
Liten blåklocka i en örtbacke
De röda blommorna är en Castilleja-art (Målarborstar).
Liten blåklocka på en äng
Knopp
Blommans inre
Stipel
Lägg märke till stjälkens behåring
Nutation
Campanula rotundifolia var. alba
(Alba = vit)
Johann Georg Sturm: Deutschlands Flora in Abbildungen, bild 57 (Illustratör: Jacob W. Sturm)

Källor

Noter

^ [a b] Sveriges nya nationalblomma – liten blåklocka Arkiverad 13 mars 2021 hämtat från the Wayback Machine., Naturmorgon, Sveriges Radio den 13 mars 2021.
^ Sveriges nationalblomma på Svenska Botaniska Föreningens webbplats den 13 mars 2021. Arkiverad 13 mars 2021 hämtat från the Wayback Machine. Läst den 13 mars 2021.
^ Örjan Hamrin 2003: Vilken är Dalarnas landskapsblomma? I Dalarnas fornminnes och hembygdsförbund 2003: Dalarna 2003. ISBN 91-87466-66-X
^ [a b] Smålands flora: Parnassia årgång 6 1993:1, sida 8 [1] Arkiverad 9 augusti 2022 hämtat från the Wayback Machine.
^ [a b c d] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 556 [2] Arkiverad 8 maj 2019 hämtat från the Wayback Machine.
^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 90 [3] Arkiverad 8 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.
^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 138 [4] Arkiverad 24 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.
^ [a b] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 329 [5] Arkiverad 26 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

Den Virtuella Floran
Liten blåklocka i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Liten blåklocka.
Bilder & media

[SR-1] [a b] Sveriges nya nationalblomma – liten blåklocka Arkiverad 13 mars 2021 hämtat från the Wayback Machine., Naturmorgon, Sveriges Radio den 13 mars 2021.

[2] Sveriges nationalblomma på Svenska Botaniska Föreningens webbplats den 13 mars 2021. Arkiverad 13 mars 2021 hämtat från the Wayback Machine. Läst den 13 mars 2021.

[Hamrin-3] Örjan Hamrin 2003: Vilken är Dalarnas landskapsblomma? I Dalarnas fornminnes och hembygdsförbund 2003: Dalarna 2003. ISBN 91-87466-66-X

[PA-4] [a b] Smålands flora: Parnassia årgång 6 1993:1, sida 8 [1] Arkiverad 9 augusti 2022 hämtat från the Wayback Machine.

[ER-5] [a b c d] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 556 [2] Arkiverad 8 maj 2019 hämtat från the Wayback Machine.

[6] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 90 [3] Arkiverad 8 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.

[7] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 138 [4] Arkiverad 24 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.

[ER2-8] [a b] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 329 [5] Arkiverad 26 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]