Hoppa till innehållet

Nachitjevan

Från Wikipedia
Den här artikeln handlar om den autonoma republiken. För huvudstaden med samma namn, se Nachitjevan (stad).
Naxçıvan Muxtar Respublikası
Autonoma republiken Nachitjevan
Statsvapen
läge
Nachitjevan läge; inskottskartan visar distriktsindelning
HuvudstadNachitjevan
Officiellt språk azerbajdzjanska
Självständighet autonom republik inom Azerbajdzjan 
Yta
 -  Totalt 5 500 km² 
Demografi
 -  2011 års uppskattning 414 900[1] 
 -  Befolkningstäthet 75,4 inv./km² 
Tidszon (UTC+4)
 -  Sommartid UTC (UTC+5)

Nachitjevan [2][3] (azerbajdzjanska: Naxçıvan, officiellt Naxçıvan Muxtar Respublikası, armeniska: Նախիջևան: Nachidzjevan) är en autonom republik tillhörande Azerbajdzjan. Området är en exklav med Armenien mellan sig och det övriga landet. Nachitjevan är 5 500 km² stort och har omkring 310 000 invånare. Huvudstad är Nachitjevan. Förutom mot Armenien i nord och öst gränsar Nachitjevan mot Iran i söder och väster samt mot en liten turkisk landremsa mellan Iran och Armenien i nordväst.

Armenien har ansett (och anser delvis fortfarande) att området egentligen är armeniskt. Den före detta azerbajdzjanske presidenten Gejdar Alijev kom från Nachitjevan.

Området har pekats ut som den plats där den bibliska personen Noa och hans familj slog sig ner efter att Noas ark strandat på Ararats berg. Namnet Nachitjevan betyder på armeniska "platsen för nedkomsten" och anspelar på historien om Noa. Dock finns det även teorier som påstår att det historiska namnet var "Nachtjavan", det vill säga "staden Nachtj" på armeniska (avan är armeniska för mindre stad, samhälle, by). Området har haft en armenisk befolkning sedan långt tillbaka i tiden. Under 1500-talet tvångsförflyttade shahen Abbas I, under sin reträtt från området, mellan 50 000–200 000 armenier från staden Jolfa i Nachitjevan till Nya Jolfa i Esfahan, dåtidens huvudstad i Persien (nu Iran). Vid denna tid befann sig Persien i krig med det Osmanska riket och Shah Abbas handling hade två sidor: dels berövades turkarna tillgång till förnödenheter och assistans i detta gränsområde mellan Persien och osmanska imperiet området genom att det avfolkades; dels berodde beslutet på shahens strävan att höja nivån på Persiens handel och hantverkare och att han då valde armenierna som var kända för sin skicklighet i dessa yrken. Under de kommande seklerna kom också handeln via Persien mellan Bortre Orienten, Indien och Europa att domineras helt av armenierna i Persien.

Nachitjevan kom, till och från, att stå under persiskt och turkiskt styre fram till det ryska imperiets utvidgning söderut under slutet av 1700-talet. Regionen införlivades slutligen 1827 i det ryska imperiet som besegrade den persiska armén ledd av prins Abbas Mirza. Året därpå, 1828, avsade sig Persien rätten till Nachitjevan efter att februari 1828 ha undertecknat ett avtal i Torkmanchay.

Nachitjevans autonoma SSR.

Sedan Armenien och Azerbajdzjan införlivats i Sovjetryssland 1920, beslutade Moskva (med starkt stöd av den dåvarande folkkommissarien Josef Stalin), men under protester från regeringen i Jerevan, att Nachitjevan och Karabach skulle läggas under azeriskt styre som autonoma sovjetrepubliker.

Under 2006 anklagades militären i Nachitjevan för att ha förstört en gammal armenisk kyrkogård med chatjkarer ("korssten" på armeniska), vilka daterades till 500-talet. Detta efter att händelseförloppet fångats på film. Både den azeriska regeringen och ledningen i Nachitjevan förnekar detta, medan Europaparlamentet fördömde det.

Nachitjevan är ett av Azerbajdzjans kulturella centrum. År 1923 bildades en undergrupp för musikaler vid Statens dramatiska teater. Aras Sång- och Dansensemble, som grundades 1959, är en annan berömd grupp. Dramatiska uppträdanden iscensattes sent på 1900-talet i Nachitjevan av en danstrupp bestående av amatörer. Även teaterkonsten har lämnat stora bidrag till Nachitjevans kultur, och här kan nämnas namn som Cälil Mämmädquluzadä, Hüseyn Cavid och Hüseyn Äräblinski (den första azerbajdzjanska teaterdirektören), vilka alla med sina kreativa verk berikat landets kulturarv. Området har också producerat framstående armeniska konstnärer, som den sovjetiska skådespelaren Hasmik (Taguhi Hakobjan).

Nachitjevan är ett område med halvöken, åtskilt från huvuddelen av Azerbajdzjan. Zangezurbergen utgör dess gräns mot Armenien, medan floden Aras markerar gränsen mot Iran. Arasdammen tillhandahåller vatten för jordbrukets behov, medan den hydroelektriska dammen genererar ström åt såväl Azerbajdzjan som Iran.[källa behövs]

Nachitjevan är ytterst torrt och bergigt. Den högsta bergstoppen är Kaputdzjugh (3 904 meter) och den mest särpräglade är Ilandağ (Ormberget; 2 415 meter), som kan ses från staden Nachitjevan. Enligt legenden bildades klyftan av kölen på Noaks ark när floden sjönk tillbaka. En annan hög topp är Qazangödağ med sina 3 829 meter.

Nachitjevans viktigaste industrier omfattar framtagning av mineraler som salt, molybden och bly. Det jordbruk i det torra landskapet som utvecklades under Sovjeteran har gjort det möjligt för regionen att expandera odlingen av vete (mestadels på Arasflodens slätter), korn, bomull, tobak, frukt i fruktträdgårdar, mullbär och druvor för produktion av vin. Bland övriga branscher märks bomullsrensning/bomullsrengöring, silkesspinning, inläggning av frukt på burk, köttförpackning och, i de torra områdena, fåravel.

Bearbetning av mineraler, salt, radioteknik, gårdsmjölkning, konservering, silkesprodukter, kött- och mejeriprodukter, upptappning av mineralvatten, kläder och möbler är huvudgrenarna i Nachitjevans industri.

Ekonomin drabbades av ett svårt slag 1988 med förlust av tillgång till både råvaror och marknader på grund av Nagorno-Karabachkriget. Även om nya marknader växer fram i Iran och Turkiet kvarstår denna isolering ännu i dag, vilket försämrar utvecklingen. Nachitjevans ekonomi är baserad på jordbruk, gruvdrift och livsmedelsbearbetning, men 75 procent av republikens budget tillhandahålls av staten i Baku. Stöd ges också från Turkiet och flera icke-statliga organisationer.

Republiken är rik på mineraler. Nachitjevan har lager av marmor, kalk och gips. Lagren av bergssalt i Nehram, Nakhchivan och Sustin är uttömda. De viktiga molybdengruvorna är stängda för närvarande som en följd av exklavens isolering. Det finns många mineralkällor, som Badamli, Sirab, Nagajir och Kiziljir, vilkas vatten innehåller arsenik.

Cirka 90 procent av jordbruksmarken är numera i privata händer. Men jordbruket har blivit en dåligt kapitaliserad bakgårdsaktivitet. Produktionen har minskat kraftigt och det storskaliga, kommersiella jordbruket har minskat.

Mer än två tredjedelar av landet består av steniga sluttningar och öknar, och följaktligen är arealen åkermark ganska begränsad. De viktigaste grödorna – bomull och tobak – odlas på PriArazslätten, nära Sharur och Nachitjevan City. Tre fjärdedelar av spannmålsproduktionen, speciellt vintervete, är koncentrerad till de bevattnade delarna av Sharurslätten och Nachitjevanflodens dalgång.

Odling av vinplantor är en gammal tradition i Nachitjevan, såväl i Arazdalen som på bergssluttningarna. Mycket heta somrar och långa, varma höstar gör det möjligt att odla höggradigt sackarinhaltiga druvor som bayan-shiraz, tebrizi och shirazi. Viner som Nachitjevan, Shahbuz, Abrakunis och Aznaburk är av rimlig kvalitet och mycket populära. Fruktproduktionen är ganska omfattande, främst av kvitten, päron, persika, aprikos, fikon, mandel och granatäpple.

Även om regeringen har förklarat sina avsikter vara att underlätta för turism ligger denna ännu i sin linda. Fram till 1997 behövde turister ett speciellt besökstillstånd, vilket nu har avskaffats för att göra det enklare. Övernattningsanläggningarna är mycket enkla och bränsle för uppvärmning är svårt att hitta under vintern.

År 2007 slutfördes byggnationen av Poldasht-Şahtaxtıbron, vilket gjorde det möjligt för invånare i republiken att resa till Azerbajdzjan utan att korsa armeniskt territorium.

  1. ^ ”Nakhchivan Autonomous Republic” (på engelska). Nachitjevans portal. Arkiverad från originalet den 9 december 2012. https://archive.is/20121209061124/http://www.nakhchivan.az/portal-en/index-22.htm. Läst 11 april 2015. 
  2. ^ Nachitjevan i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 19 juni 2023.
  3. ^ Stefan Nordblom, Utländska namn på svenska: Handbok om translitterering och alternativa geografiska namnformer, Gustaf Hansson (red.), version XXII, sid. 107. Europeiska rådet, 2018. ISBN 9789182464541. Läst 19 juni 2023.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]