Surkörsbär
Surkörsbär | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Rosordningen Rosales |
Familj | Rosväxter Rosaceae |
Släkte | Plommonsläktet Prunus |
Art | Surkörsbär P. cerasus |
Vetenskapligt namn | |
§ Prunus cerasus | |
Auktor | Linné |
habitus |
Surkörsbär (Prunus cerasus) är en art i familjen rosväxter. Arten finns inte vildväxande,[källa behövs] men förekommer förvildad i största delen av Europa (även Sverige) och Sydvästasien. Frukten är en stenfrukt med syrlig smak. Trädet blir 4 till 10 meter högt och har under våren vita blommor. Bladen är hela, spetsiga och sågade i kanten. På bladskaftet finns två glandler (körtlar) nära bladskivan, till skillnad från Prunus avium som har sådana glandler längre ned på skaftet.
Grupper och sorter
[redigera | redigera wikitext]Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Surkörsbär kan delas in i två grupper, samt prydnadssorter:
Amareller
[redigera | redigera wikitext](Caproniana-gruppen) – frukterna har blekt fruktkött och ofärgad saft. Till sorterna hör bland andra:
- 'Allmänt klarbär'
- 'Grosse Glaskirsche' ('stort klarbär')
- 'Montmorency'
- 'Pernilla'.
Moreller
[redigera | redigera wikitext](Austera-gruppen) – frukterna har mörkt fruktkött och stark färgad fruktsaft. De används bland annat till saft, marmelad, sylt och vin. Några sorter i gruppen är:
- 'Allmänt Brunkörsbär'
- 'Griot Moskovskii'
- 'Heimanns Konservenweichsel' ('fanal')
- 'Kelleris 14'
- 'Kelleris 16'
- 'Kirsa'
- 'Maraska' (maraskakörsbär) – en morell med relativt små, bittra och torra frukter som odlas i Kroatien. Av frukterna görs likören maraschino.
- 'Morellenfeuer'
- 'Morello' ('skuggmorell')
- 'Nefris'
- 'Nordia'
- 'Ostheimer Weichsel' ('Ostheimer')
- 'Rheinische Schattenmorelle'
- 'Semperflorens' (allhelgonakörsbär) – blommar två gånger per säsong, först i april-maj och senare i augusti-september. Frukterna är sura, men smakrika.
- 'Stevnsbär'
- 'Stevnsbär Birgitte'
- 'Stevnsbär Viki'
- 'Tshernokorka'
- 'Weichel'
- 'Wildholdt'
- 'Vladimir'
Exempel på prydnadssorter
[redigera | redigera wikitext]- 'Plena' – som är fylldblommig.
- 'Semiplena' – som är halvt fylldblommig.
Namn | Trakt | Referens |
---|---|---|
Kirser | Blekinge | [1] |
Galleri
[redigera | redigera wikitext]-
Blommande kvist
-
Beskrivande illustration
-
Närbild på en blommande kvist
-
Blommande kvist
-
Blommande kvist
-
Blad med glandler nära bladskivan, på skaftet.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 321 [1], Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Surkörsbär Prunus cerasus L. hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 28 november 2021).
|