Hoppa till innehållet

Hyperbol

Från Wikipedia
Ej att förväxla med Hyperbel.
Stilfigurer

DIALOG
Apostrofering
Descriptio
Divisio
Hypofor
Illeism
Prosopopoeia
Ratiocinatio
Retorisk fråga
Sermocinatio

JÄMFÖRELSE
Allegori
Antites
Kenning
Liknelse
Metafor
Metonymi
Pars pro toto
Synekdoke

ORDLEK
Malapropism
Oxymoron
Paronomasi
Zeugma

STRUKTUR
Anastrof
Isokolon
Kiasm
Parallellism
Trikolon

TILLÄGG
Evidentia
Hopning
Hyperbol
Perifras
Pleonasm
Polysyndeton
Stegring
Tautologi

UPPREPNING
Allitteration
Anadiplos
Anafor
Assonans
Epanalepsis
Epifor
Rim
Symploke
Synonymi

UTESLUTNING
Asyndeton
Ellips
Ironi
Litotes
Meiosis

ÖVRIGT
Antonomasi
Dysfemism
Eufemism
Exclamatio
Katakres

Hyperbol (grekiska: ὑπερβολή, hyperbole, "överdrift", av ὑπερβάλλω, hyperballo, "överdriva") är en retorisk figur där en medveten och demonstrativ överdrift används.[1] Hyperboler kan användas i antingen förstorande eller förminskande sammanhang och som fristående eller som jämförelse. En jämförande hyperbol kan antingen vara ett uttryck för liknelse eller företrädande.[2]

Hyperbolens uppkomst

[redigera | redigera wikitext]

Det var Isokrates som först använde hyperbolen i sitt verk Epistulae, i vilket han använde sig av överdrifter. Det var Aristoteles som introducerade den som retorikfigur.[3]

Hyperbol i retoriken

[redigera | redigera wikitext]

Hyperbol räknas till troperna, eftersom ett utbyte från det ”egentliga” till det ”oegentliga” sker i figuren.[4] Till exempel: En väska som väger fem kilo blir med hjälp av en hyperbol ”Väskan väger ett ton”. Inom retoriken anses hyperbolen vara en stegringsfigur.[5] Vilket behov det finns för hyperbolen att överdriva för att anses just som en hyperbol varierar från text till text. I vissa texter krävs en liten överdrift, i andra en stor för att det skall anses vara en hyperbol. Hyperbolen är starkt kopplad till ironi och metafor,[3] men den kan även utgöra underkategori till synekdoke, där något omfattande ger uttryck åt något mindre eller något litet åt något omfattande.[6]

Exempel på fristående hyperbol

[redigera | redigera wikitext]
  • ”Men med bevarad endräkt kommer vi att mäta imperiets utsträckning med hjälp av solens uppgång och nedgång.”[7]
  • "Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike."[8]

Exempel på jämförande hyperbol

[redigera | redigera wikitext]
  • ”Hans kropp var vit som snö.”[7] (liknelse)
  • ”Glansen i hans rustning var så stark, att solens sken syntes svagare.”[7] (företrädande)

Andra exempel

[redigera | redigera wikitext]
  • "Jag har ju sagt till dig tusen gånger."
  • "Skyhöga vågor."
  1. ^ Johannesson, Kurt (2006). Retorik eller konsten att övertyga. Norstedt. sid. 281 
  2. ^ Ad Herennium. Rhetor. 2005. sid. IV: 44 (s. 138) 
  3. ^ [a b] Lee, Everett (2001). Twentieth-century roots of rhetorical studies 
  4. ^ Johannesson, Kurt (2006). Retorik eller konsten att övertyga. Norstedts. sid. 166 
  5. ^ Hellspong, Lennart (2004). Konsten att tala: handbok i praktisk retorik. Studentlitteratur. sid. 153 
  6. ^ Lindqvist, Janne (2008). Klassisk retorik för vår tid. Studentlitteratur. sid. 166 
  7. ^ [a b c] Ad Herennium. Rhetor. 2005. sid. IV: 44 (s. 139) 
  8. ^ Matteusevangeliet 19:24