Stäksundet
Stäksundet[1] är ett sund i Mälaren. Sundet sträcker sig mellan bostadsområdet Stäket i öst och Stäksön i väst och förenar fjärdarna Görväln och Skarven. Kommungränsen mellan Järfälla kommun och Upplands-Bro kommun går mitt i sundet.
Enligt Nordisk familjebok kallas Stäksundet för Almare Stäke: "Sund vid inloppet från Mälaren till fjärden Skarfven. Det hette fordom Almarna Stæk (stæk betyder smalt sund eller kanske egentligen: förpålning; Almarna var en by)."[2]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]
Stäksundet är cirka 2 500 meter lång och cirka 50 meter bred vid sitt smalaste ställe (mellan Stäket och Stäketsholmen). Djupet i södra delen av sundet varierar mellan 3,6 och 8,9 meter.[3]
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Almarestäket, även Almerstääk[4], Almare Stäke[2] eller Almarna Stæk[2], är det historiska namnet på det tidigare med stäk befästa Stäketsundet som förenar fjärdarna Görväln och Skarven i Mälaren vid farleden mellan Stockholm och Sigtuna. Namnet har även tidvis betecknat Stäksön väster om sundet samt Almare-Stäkets borg och Almare Stäkets herrgård där.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Förleden ”stäk” syftar sannolikt på stockar eller pålar som i forna tider slogs ner i botten i Stäksundet (se även Stocksundet och Pålsundet). Denna pålspärr skulle försvåra för inkräktare att ta sig in till viktiga platser som Sigtuna och Uppsala. Enligt en folklig tradition i Järfällas och Upplands-Bros historia seglade år 1187 en hednisk sjörövarflotta upp till Sigtuna och plundrade staden.[5]
Passage över Stäksundet var viktigt redan på medeltiden och bevakades av den närbelägna Biskoparnas borg, som omtalas redan i slutet av 1300-talet. Här gick den gamla färdvägen (Enköpingsvägen), som förband Stockholm med Enköping och Västerås samt Bergslagen, där den för Sverige så betydelsefulla gruvnäringen fanns.[6]
Stäket idag
[redigera | redigera wikitext]Idag är Stäket en ort i Järfälla kommun uppdelat på Stäket och Norra Stäket och dess västligaste delar ligger precis innanför kommungränsen mot Upplands-Bro kommun. Stäksön ligger numera inom Upplands-Bro kommuns gränser där också Almare Stäkets herrgård samt ruinerna av Almare-Stäkets borg finns. I anslutning till borgruinen finns också en minnessten i form av en obelisk som restes 1804 på initiativ av Samuel af Ugglas (se Stäketbron (vägtrafik)#Minnessten).
Broar
[redigera | redigera wikitext]Vid sundets smalaste del anordnades på 1630-talet den första bron över sundet, innan dess fanns en färja.[7] Den följdes av flera broar både för väg- och spår-trafik. Genom området drogs 1876 Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägars järnvägsspår, då tillkom även en lågbro för spårtrafik (numera riven). Idag finns här tre broar: En svängbro för vägtrafik från 1926, en motorvägsbro (E18-Enköpingsvägen) från 1967 och en järnvägsbro för Mälarbanan från 2001.
Nutida bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Sundets smalaste ställe med svängbron
-
Sundet med motorvägsbron, vy norrut
-
Sundet med landfästen för gamla järnvägsbron (riven)
-
Sundet med nya järnvägsbron, vy söderut
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Järfälla kommun använder begreppet "Stäksundet".”. Arkiverad från originalet den 15 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140715081425/http://www.jarfalla.se/download/18.13f51c2613295024d22800026/1382756735571/Vattenv%C3%A4garna+genom+J%C3%A4rf%C3%A4lla.pdf. Läst 14 juli 2014.
- ^ [a b c] Almare Stäke i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
- ^ Eniro sjökort
- ^ Suecia antiqua et hodierna
- ^ Almarestäkets historia.
- ^ Väghistoria i Upplands-Bro del 1, s. 46.
- ^ ”Stockholms läns museum: Enköpingsvägen- Gyllenstiernas väg.”. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170824092623/http://old.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/kulturmiljoer-i-kommunerna/visa/0123030006/. Läst 21 april 2017.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Wikimedia Commons har media som rör Stäksundet.
